Danstanten

Imorgon är det äntligen dags för julafton. Det blir en skön ledighet med hela familjen samlad. En sak jag funderade på är varför tomten alltid avbildas som en tjock man?

 

Den tomtefigur vi har idag kom tydligen till på 1800-talet med starka kopplingar till amerikanska Santa Claus. Nog för att det är allmänt känt att man har stora problem med fetma i världen idag och i synnerhet i amerika, men inte på 1800-talet?

 

Så varför är han tjock?

 

I USA ställer man enligt tradition fram kakor och mjölk. Här i Sverige ställer vi fram tomtegröt. Så det är klart, kanske inte världens bästa diet, men det är ju bara en gång per år!

 

Han har dock inte alltid avbildats som en tjock man.
http://calorielab.com/news/2012/12/21/why-is-santa-claus-so-fat/

 

Vill man vara en tjock tomte men inte uppfyller kriteriet finns det tjocka tomtedräkter att köpa.

Det är med mycket sorg jag skriver detta inlägg. Jag har ådragit mig en skada på korsbanden i höger knä. Har varit till läkare och rådet var att inte genomgå en operation i nuläget. Läkaren trodde att sjukgymnastik och nån form av stöd för knät skulle få mig igång igen.

 

Jag fick tips om att köpa ett knäskydd specifikt för just korsbandsskador. Tydligen är det viktigt att man får tillräcklig stabilitet i knät för att inte riskera att knät går sönder mer under rehabiliteringen. Såg att skydden var ganska dyra (från 1199 kr), men i det stora hela är det ju bättre och billigare att knät håller än att jag ska skada mig ännu mer. Blir nog ett sånt här skydd:

 

På sista tiden har jag varit lite nedstämd. Jag älskar verkligen att dansa och när saker jag inte kan rå över sätter stopp för dansen blir jag lätt nedstämd. Det är inte så att jag är deprimerad direkt, men nu har det gått snart 3 veckor och jag har inte tagit ett danssteg.

Problemet är att jag haft lite problem med balansen. Det är först när man får problem som man märker hur viktigt det är med balans. Vi tar mycket av våra kroppsliga funktioner för givet, även om vissa saker inte är medfödda utan inlärda. Har man t.ex. väl lärt sig cykla sitter det ju i ryggmärgen och det går som en dans...så länge balansen är i schack. (Tips på present till barnbarn: springcyklar, cyklar utan trampor.

Jag har nu bokat en tid hos läkare för en utredning. Man blir ju orolig att det är något allvarligt. Har hört en del som bara haft kristallbildning och att man lätt kan åtgärda det. Får hoppas att det är nåt sånt jag drabbats av och att jag snart kan återta dansen.

Som Gert Fylking brukar utbrista vid den årliga uppläsningen av årets Nobelpristagare i litteratur - ÄNTLIGEN!

 

Jag har kommit igång med att börja blogga igen om dansen och livet, livet med dansen.