Alvabloggen

I vanliga fall sover jag väldigt lätt. Jag vaknar vid minsta ljud, till exempel om Pepsi tassar iväg för att dricka lite vatten, eller om Alva vänder på sig i sängen. Så lätt sover jag oftast även att jag är oerhört trött av att knappt ha fått sova en hel natt på snart 2,5 år. Under förra veckans sjukdom då både Alva och jag hade någon form av influensa blev det över huvud taget inte mycket sovet åt gången, så igår när jag somnade, ca 23:50 sov jag som en klubbad.

Efter ungefär en timme grät Alva så jag gick in till henne och insåg att hon inte skulle somna om i sin säng utan det var bara att bära in henne till mig. Då förstod jag också VARFÖR hon inte ville sova - pyjamasbyxorna var blöta, så jag måste ha satt dit blöjan snett igår kväll. *suck* Givetvis bytte jag då blöja och pyjamasbyxor och sedan somnade vi (tror jag, JAG gjorde det i alla fall) om på en gång i min säng.

Klockan 2 vaknade jag av en otäck smäll. Sedan blev det knäpptyst innan jag hörde ett riktigt läskigt skrik! Jag slängde mig på lampan, tände den, såg att Alva inte låg bredvid mig, kastade mig över sängen (över vallen med kuddar och täcken som jag alltid bygger upp så hon inte ska ramla) och såg KNAPPT till Alva när jag tittade ner. Hon hade ramlat ner och nästan in under sängen. Reflexmässigt drog jag fram henne, tryckte henne i min famn och försökte låta lugnande för att hon skulle lugna sig och hennes hemska skrik skulle ta slut.

Ganska snabbt blev hon tyst och jag la ner henne på kudden bredvid min. Då höll jag på att få en chock! Hon hade blod överallt! Runt ögonen, näsan, kinderna, läpparna och runt munnen. Jag försökte behålla lugnet och skyndade (medan jag försökte se lugn ut) iväg för att hämta saker att rengöra med. När jag tvättat försiktigt på såren såg jag att det bara var rivsår: På ögonlocken, under näsan och på några ställen på överläppen. Det var skönt att se att det inte var några djupa sår, eller sår som blödde rejält.*

När jag höll om henne somnade hon på några minuter, men hon höll ett krampaktigt tag i min arm. Själv kunde jag inte somna om. Jag låg och lyssnade på hennes andetag. Rosslade hon verkligen sådär innan? Tänk om hon hade slagit i näsan och jag inte skulle upptäcka det förrän på morgonen? Tänk om hon låg där och andades in blod? Men... ska hon inte andas snart.. det var så längesedan förra andetaget..

Jag låg och strök henne över huvudet och höll om henne. Tänkte att om jag inte hade varit så trött hade jag ju märkt att hon kröp/rullade iväg i sömnen - det har jag nämligen gjort många gånger och lyft tillbaka henne till kudden. Till slut började min kropp komma ner i varv igen (jag kände mig smått hysterisk ett tag även att jag försökte dölja det) och jag tänkte att jag måste försöka sova.

Då hörde jag något konstigt utanför fönstret och kikade försiktigt fram bakom gardinen. Då såg jag en brandbil med påslagna blåljus smyga förbi nere på "stora vägen". Den parkerade på vår väg och ut steg tre brandmän som började lysa med jättestarka ficklampor mot husen, svepande över trädgården och över ängarna. Efter en stund åkte de iväg. Jag har inte hört att det har hänt något, så jag antar att de "bara" letade efter något djur som blivit påkört eller liknande, men det gjorde ju att jag blev klarvaken igen det där med de starka lamporna och smygandet utanför huset. Vi bor ju på landet, så det är inte varje dag vi har brandbilar utanför.

När de åkte var klockan strax efter tre och jag somnade ganska snabbt. Kl 6:30 ringde den elaka väckarklockan och sa att det var dags att stiga upp och jag var ännu tröttare då än när jag la mig igår kväll. Alva var inte på så glatt humör hon heller. Läppen är ganska svullen, men tack och lov så syns det inget på ögat. Jag var rädd att hon skulle få en blåtira eller så. Hur som helst fick Alva vara på dagis några timmar,, men hon hade inte varit så glad så vi tog en myseftermiddag ihop. Nu sover hon i sin egen säng (som ju har stödbräda) och hon vaknar nog snart för att hålla mig sysselsatt i några timmar framöver! Min lilla gumma!

PS. Av förklarliga skäl är det inga bilder i bloggen idag. DS.

* Jag TROR att hon fick såren av sängramen. Att hon ramlade ner/snett in under sängen och när hon försökte komma upp/ut så skrapade hon sig mot sängramen. Något annat fanns liksom inte där vid sängen - om hon inte föll på Pepsi - men nej, då hade det inte smällt sådär när hon ramlade i golvet - och då hade nog Pepsi sagt något med...