Höstlekar + veckans ord
När jag hämtade Alva på dagis i torsdags sa fröknarna att hon var så ledsen och hon såg alldeles svullen och rödgråten ut. Min första tanke var att hon hade feber, men hon kändes inte varm, och när vi åkte hem var hon glad och som vanligt. När vi skulle lägga oss på kvällen däremot var hon riktigt het och hon fick sova hos mig hela natten.
Akta dig mamma, nu kommer jag och kastar LÖV på dig!
I fredags var hon pigg fram till lunch och sedan var hon lite hängig på eftermiddagen, likadant var det igår. Men natten till idag hade hon ingen feber, så vi åkte iväg till jympan idag. Efter den superroliga jympan åkte vi hem och efter några timmar kom Lovisa, Veronica och Micko. Det blev en kort promenad eftersom det tydligen var fler som ville träffa Veronica just idag.... på hennes födelsedag.
Med mössan djupt nerdragen har hon just parerat för löv som mamman kastade...
Efter vår promenad, i regnet vilket uteslöt en planerad fotostund, gick vi in så att tjejerna fick leka lite i Alvas rum. Tiden gick alldeles för snabbt och efter lite kramande åkte de hem - men om allt går som planerat ses vi om några dagar igen!
Suddig - men glad!
Resten av eftermiddagen och kvällen ägnades bland annat åt bokläsning och att leka med Play Doh-lera. Och att vara ute och leka med höstlöven en sväng bara hon och jag. Jättekul var det faktiskt måste jag erkänna! När Alva har varit krasslig har vi läst extra mycket, kramats extra mycket, byggt kojor, ritat, lekt med leran, sett på film ihop, byggt med tågbanan och så har hon ju fått åka vagn istället för att gå när vi har varit utomhus. Dessutom har hon hjälpt mig att dammsuga, skura golv, diska och laga mat. Allt jag gör vill hon ju också göra. Hon är för söt!!
Ojdå, här var det lite snorigt! Jag gick så upp i leken att jag inte såg det förrän jag laddat in bilderna i datorn... *skäms på mig!*
Veckans ord
Veckans ord tror jag bör vara "jalla fall". Det är ett ord som Alva använder väldigt mycket just nu till exempel om jag säger att vi inte kan göra en sak på grund av.. och så anger jag en förklaring. Då lyssnar hon på mig och säger sedan: "Jag vill det jalla fall!". Lite svårt att resonera då.....
Å, vad jag gillar höstbilder. Färgerna är så vackra runt ett leende barn.