Vi har det UNDERBART!
Så här mysigt är det att vara ute!!!!!!!!!
Efter lunchen åkte vi hem till Wille, men hans mamma hade glömt att vi skulle komma så de var inte hemma. Vad gör man när man har en dotter som verkligen sett fram att få leka med sin kompis? Jo, man får leka själv! Alltså gick vi till den lilla lekplatsen vi skulle gått till och så lekte JAG... fast jag vågade inte åka i den höga rutschkanan coh det tyckte Alva var jättekul. Lika kul som att jag satt och gungade bakom henne på en sån där gung-grejsimojs.
Kolla busögonen som kikar fram över rutschkanekanten!
Efter allt lekande åkte vi hem och mötte då grannens dotter Felicia ute på gården. Jag frågade henne om vi skulle passa på att ta de där höstbilderna som vi pratat om, och det ville hon. Det är roligt att fota någon som faktiskt tycker att det är kul. Alva är inte så inne på det där med fotandet just nu, så jag tar bara fram kameran några minuter då och då numera. Här kommer i alla fall några av Felicia-bilderna:
Söta Felicia!
När vi kom in var Alva tyvärr så trött att hon somnade och klockan var då bara halv fyra. Det enda som är bra med det är att hon kommer att orka vara med på en lite längre promenad med Pepsi under kvällen. Den här dagen har varit underbar. Vädret har varit fint. Alva har ocskå varit på sitt allra soligste humör. Dessutom har vi bara kunnat vara tillsammans och göra roliga saker! Lyx lyx lyx!!
Idag har Alva både plockat och smakat rönnbär. Hon tyckte inte om det *skrattar*, men Mamman HADE varnat vid många tillfällen innan om att det är väldigt surt och inte gott.... men hon litade tydligen inte på mig i den frågan...
I det här inlägget syns det då rakt inte att Alva inte vill vara med på bild.
Underbara foton på både Alva och Felicia!
Visst ÄR det extra vackert och färgstarkt dagar som denna. Jag gillar dem skarpt.
Synd att Wille inte var hemma. Ni gjorde helt rätt som gjorde det allra bästa av situationen.
Malin B: Hemligheten när jag fotar Alva är att jag inte har kameran framför ansiktet, utan jag leker och helt plötslig har jag kameran kanske i min egen maghöjd.. då blir det inte lika påtagligt för henne - vi får ju mer kontakt och kameran kommer liksom inte emellan oss. Men man kan inte be henne sitta eller stå på något speciellt sätt :) Där funkar det bättre med Felicia som ju är 6 år.
Jag brukar inte gilla hösten så mycket, men när det är så fint väder som det varit nu kan man inte annat än att älska den!!
