En liten snattare
I onsdags var Alva och jag en sväng på Ica Kvantum. Där kunde man köpa två nagellack för 40:- så jag hade lovat min lilla glittergalna tjej att hon skulle få välja några nya nagellack.
Det första hon tog var guldglitter och det borde jag kanske ha kunnat gissa eftersom hon redan har silverglitter och lila med glitter hemma. Det andra tog henne lite längre tid att välja, men till slut blev det ett blekrosa med glitter.
Mina sötisar myser
Hon fick en 50-lapp och skulle få betala själv i kassan. När det bara var en karl framför oss i kön, gick Alva förbi honom. Jag ropade till henne att hon skulle stanna (jag hade själv varor som jag lagt upp på bandet), men istället för att stanna skrattade hon rakt ut och sprang förbi kassan. Hon såg på henne att hon ville busa och att jag skulle jaga, men det var inte rätt läge.
Jag blev helt kall och arg samtidigt och sprang fram och lyfte upp henne medan larmet tjöt i hela butiken. På mindre än 30 sekunder hade det kommit fyra anställda rusande för att hjälpa till. Alva och jag stod då redan i kassan så att hon fick betala....
Det var fruktansvärt pinsamt och hemskt. Och inte blev det bättre av att Åsa, min ena morbrors fru, kom och knackade mig på axeln när vi var på väg ut. De hade stått i kassan bredvid och hört ett högt ljud från vår kassa...
I bilen på väg hem förklarade jag för Alva att man ju alltid måste betala saker, att om man inte gör det är man en tjuv. Och att affären ringer till Polisen om man försöker ta deras saker. Hon var jätteledsen och sa gång på gång att hon inte är någon tjuv. Jag sa att nej, eftersom hon gick tillbaka och betalade så är hon inte det, men att hon aldrig mer får gå ut utan att betala i kassan. Med tanke på hur ledsen hon var tror jag faktiskt inte att hon kommer att göra om detta!
Det första hon tog var guldglitter och det borde jag kanske ha kunnat gissa eftersom hon redan har silverglitter och lila med glitter hemma. Det andra tog henne lite längre tid att välja, men till slut blev det ett blekrosa med glitter.
Mina sötisar myser
Hon fick en 50-lapp och skulle få betala själv i kassan. När det bara var en karl framför oss i kön, gick Alva förbi honom. Jag ropade till henne att hon skulle stanna (jag hade själv varor som jag lagt upp på bandet), men istället för att stanna skrattade hon rakt ut och sprang förbi kassan. Hon såg på henne att hon ville busa och att jag skulle jaga, men det var inte rätt läge.
Jag blev helt kall och arg samtidigt och sprang fram och lyfte upp henne medan larmet tjöt i hela butiken. På mindre än 30 sekunder hade det kommit fyra anställda rusande för att hjälpa till. Alva och jag stod då redan i kassan så att hon fick betala....
Det var fruktansvärt pinsamt och hemskt. Och inte blev det bättre av att Åsa, min ena morbrors fru, kom och knackade mig på axeln när vi var på väg ut. De hade stått i kassan bredvid och hört ett högt ljud från vår kassa...
I bilen på väg hem förklarade jag för Alva att man ju alltid måste betala saker, att om man inte gör det är man en tjuv. Och att affären ringer till Polisen om man försöker ta deras saker. Hon var jätteledsen och sa gång på gång att hon inte är någon tjuv. Jag sa att nej, eftersom hon gick tillbaka och betalade så är hon inte det, men att hon aldrig mer får gå ut utan att betala i kassan. Med tanke på hur ledsen hon var tror jag faktiskt inte att hon kommer att göra om detta!
Kommentarer
Postat av: Malin B
I en del affärer i stan tycker jag att de där larmen tjuter hej vilt titt som tätt utan att personalen knappt lyfter blicken så det var iallafall effektiv personal i er butik!
Detta gav säkerligen Alva en viktig lärdom.
Trackback
